Klockan är kvart över två på natten och jag är vaken. Jag vet inte om jag kan sova men jag vet att jag har ingen lust till det, jag såg just en film och insåg att varje gång de kysste varandra i filmen så tittade jag bort. Haha jag är konstig. I alla fall, nu efter filmen (the Ramen Girl heter den för nyfikna) så sitter jag och funderar på hur underbart och korkat naiv jag är. För ett par dagar sen så kallade en kille mig vacker, nej jag tror till och med att han menade mina bröst för det var de han tittade på när han sa det, och jag ler fortfarande över det. Naivt men jag i ett nötskal. Samma dag som han sa det kallade tre olika killar mig för "Hora", fast jag minns inte ens varför. Jo, en var för att jag bad honom koppla sin hund men han vägrade och hans hund sprang rakt på min. Då tittade jag surt på honom och förklarade att man måste ha hunden kopplad, särskilt om man inte har kontroll över den. Det var en som kallade mig hora, resten var folk över internet. Killar och män i allmänhet verkar ha väldigt svårt att bli rättade av en tjej.
Tillbaka till ämnet: naiv. Vacker. Hm, jag tänker fortfarande på det. Antalet personer som kallat mig vacker går att räkna på mina 10 fingrar medan de som kallat mig hora bara denna månaden säkert är dubbelt så många. Ändå sitter jag här mitt i natten och drömmer fortfarande om ordet vacker. Vacker är vad förlåt var för några år sedan, alla tjatade om att man ska börja säga förlåt mer och att förlåta. Nu tycker jag vi ska börja tjata fram ordet vacker! Jag vill leva för att träffa någon som kallar mig vacker. Det är just detta jag kallar naivt, fast ändå vill. Haha jobbigt läge. Jag är ännu mer naiv i att jag tror på allt alla säger till mig, därför gör det extra ont när folk säger saker de inte menar. Ännu mer ont gör det när personer säger saker som de sedan, efter ett tag, inte längre menar men berättar det aldrig. Hm.. "flumtext" hoppas Ni är för trötta för att fatta ändå :)
Jag ska förklara mig; när någon t.ex. säger: Jag ringer dig sen, okej. För att avsluta ett samtal så ser jag det inte som ett sätt att avsluta utan ett löfte om en fortsättning. Att personen ska ringa, alla ser det inte så och då när jag väntar på att personen ska ringa (som aldrig händer) så blir jag bara otålig. Tillslut kanske man möts på stan eller något och så nämner man att personen skulle ringa, "-Va? Skulle jag, oj det glömde jag. Du kunde ju ha ringt.". Jo, ja jag skulle kunna ha ringt men det hade känts som att jag stör, personen lovade ju att ringa. Haha ser något mitt naiva dilemma i detta? Haha sådant kan störa mig långt in på nätterna.
Och till exempel nu när en kompis sa till mig i veckan att hans mobil inte funkar och att han inte kan svara, då låter jag bli att ringa och smsa för det måste vara frustrerande om han inte kan svara och förväntar mig att när det ändras så låter han mig veta det. Ändå så uppdaterar denna personen sin facebook hela tiden med hjälp av mobilen, skickar in bilder, uppdaterar sin status och så vidare. Då sitter jag i kläm och vet inte om mobilen funkar igen eller hur det ligger till så jag skickar ett meddelande på facebook eftersom han tydligen kommer åt det i alla fall. Fast då får jag aldrig svar, trots att han loggat in flera gånger. Där sitter jag nu, undviker han mig? Varför? Tror jag för högt om mig själv när jag påstår att jag kan inte komma på en enda anledning till varför han skulle ha något emot mig? Jag förstår inte, så jag kan inte sova och kommer ingenstans med problemet.
Jag vill vara för vacker för att oroa mig, men jag tror inte någon är det.
Sov gott!
