Jag visste inte hur jag skulle kontakta dig...

...eller när heller för den delen. Jag visste inte vilket medel jag skulle använda. Jag valde bloggen för den ser du när du har tid, och jag vet inte om du har läst förrän när/om du svarar. Jag vet att det är tidigt och att vi fortfarande ska vara sura på varandra men jag har inget tålamod... Here it goes! Varför vi?

 

Varför du?

  • För att du kan saker jag inte har någon aning om.
  • För att du, vare sig du vill eller inte, vet hur man rör sig långsamt.
  • För att du är världens trevligaste att ta en lång, irriterande promenad med. Även om det är stekhett, skitlångt, ösregn, iskallt eller om någon av oss knappt gör annat än klagar.
  • För att du låg helt still och inte tvingar till dig något.
  • För att du faktiskt gillade det.
  • För att du kan mer än vad du utger och har så otroligt mycket vett som du ibland döljer för väl.
  • För att du brinner för saker och får folk att brinna för saker.
  • För att du förstår dig på människors beteende.
  • För att du inte behöver fråga för att veta vad som hänt.
  • För att du har sett saker som du inte är stolt över men ändå pratar om.
  • För att du svarar på alla mina frågor, om det så handlar om stora glashus i Nacka eller dålig musik.
  • För att du tillåter folk att backa när de inte vill mer.
  • För att du är min raka motsatts.
  • För att du fortfarande läser det här och vill veta vart jag vill komma.
  • För att du fortfarande bär på svar som jag inte har förstått.
  • För att bara med dig ser man en grävling mitt i stan, mitt i natten.
  • För att du inte längre menar allt du sa.
  • För att du aldrig frågade varför jag flydde.
  • För att du skrattar åt saker andra inte förstår.
  • För att du kommer från landet ingenstans.
  • För att du har styrkan, om du vågar ge det en chans i Värmland i vinter.


 

 

Varför jag?

  • För att jag kommer med vatten och servetter mitt i natten, trots att du är full, spyr på öppengatan och fått för dig att ta av dig diverse saker som jacka och skor och trots att du egentligen skulle varit med mig den kvällen.
  • För att jag aldrig ignorerat ett samtal/sms eller inte dykt upp när vi skulle ses.
  • För att jag inte hatar dig fast du bryter löften.
  • För att jag inte pressar dig när du sitter på en trappa till ett kapell och pratar om en gammal vän.
  • För att jag aldrig kommer att hindra dig.
  • För att jag bytte bort Stockholm för en möjlighet med dig.
  • För att jag ser underhållnings värdet i en bro över en rabatt vid en lekpark.
  • För att jag inte låter rädslan hindra mig från att skriva till dig.
  • För att jag aldrig har nämnt för någon om saker du har sagt i förtroende till mig. För att ingen har fått läsa dina sms i min mobil. För att jag inte pratat med någon förutom den självklara, om en sval sommarnatt på en bänk i stan. För att saker stannar mellan oss.
  • För att jag inte tror på fyra veckors förhållanden.
  • För att jag aldrig kommer att ge tillåtelse eller provocera dig till att söka upp någon som skadat mig.
  • För att jag ser möjligheter.
  • För att du inte förändrar, utan förbättrar mig.
  • För att jag är varmare än dig.
  • För att jag kan glömma vad du kallat mig, vad jag har sagt, vad du har glömt att hålla, vad du har frågat och vad jag har svarat. Vad du har gjort och vad jag har gjort. Vad som hänt och vem som rört vem, jag kan glömma och starta om i fall du vill.

 

 

Varför skrev jag det här?

 

För att ingen har tidigare varit så olika och så lika samtidigt.

För att vi fick folk att tvivla, för att jag lärde mig att se med dina ögon och för att du visade något jag aldrig sett innan.

För att jag med flera punkter här har väckt minnen och leenden hos dig, du måste inte erkänna det.

 

För att du troligtvis inte kommer ta kontakt med mig efter det här men för att jag går all in och tar en chansning, för att jag är en drömmare som för tillfället lever i en värld där du inte är. Du är utomjordisk.

 

 

 

 

 

 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0