Nikitiitaa

Jag saknar dig så otroligt mycket men du har aldrig tid för mig längre.

Efter ett par år... är det kanske dags att gå vidare då? Jag vill säga som i den där låten... att jag efter ett sekel fortfarande skulle vänta på vår tur. Men ju längre ifrån du går desto mer inser jag att det kanske är dags nu. Är våra stunder ihop över? Är de slut?

Du växer hela tiden och har så fullt upp med möten, samtal och sysslor. Snart har du säkert full koll på din ekonomi också, ge det max 5 år till. Jag vill töntigt säga att jag är stolt över dig. Även om du nu går utan mig så går du på rätt väg i alla fall. I flera dagar har jag försökt nå dig via telefon för att berätta hur stolt och glad jag är för dig skull. Berätta hur bra du är... Jag trodde att du menade det du sa i vintras... Jag ska väl lära mig att se andra än dig nu, eller hur? :) Haha du får hjälpa mig på traven lite sedan när du ändå tagit bort mig från det så länge.

Tanken på att vakna med någon som inte är du, finns inte i mitt huvud än... men ett år till så kan jag säkert det också. Var lite stolt över mig med då?     ...jag saknar dig så fullt och smärtsamt....

Har du kvar tändaren? :) Har du kvar boken jag skrev? När jag egentligen skulle överraska dig men det inte gick så bra, haha :) Det går inte alltid så bra med mig :) Kommer du ihåg i påskas? Sista gången? Kommer du ihåg hur ont jag hade? Så ont att jag inte ens kunde stanna hela tiden ut... Haha du är hemsk! :) Men nu tar alltså vår film slut här och mina eftertexter är snart slut med.

I så fall vill jag tacka dig. Jag vill tacka dig för att du stod ut med mig när jag inte gjorde det, jag vill tacka dig för alla kramar och alla gränser du har gett mig. Jag vill tacka dig för din ärlighet och jag vill framför allt tacka dig för att jag fick vara en del av ditt liv och din vardag. För allt du visade och lärde mig, jag vill påminna dig om att du är ovärderlig för mig och att jag aldrig sviker dig. Jag kommer stå någonstans i ett hörn och vänta på, drömma om, min tur.